I helgen höll vi oss till de trendigt silvriga rören då det igen blivit dags för lite ventilationsinstallation. Bella och JT ställde igen upp med lyxig hemleverans (mange, mange, mange takk!) och svärföräldrarna ryckte åter en gång ut till vår undsättning (mange takk även till er!). Jämfört med att installera rör på takstolshöjd var det rena barnleken att hålla till i källaren. Riktigt roligt var det också - kanske för att man börjar ha vanan inne? Och för att det var 16 grader på plus inne?
Det som var nytt med källaren var att vi var tvungna att pika hål i harkkoväggarna för att få igenom rören.
Vår Kärcher-byggdammsugare kom minsann till användning. Det dammade, kan jag säga.
Dessutom gällde det att skruva hål i ontelolaattan för att få in pluppar och skruvar till våra "kiinnityssangat". P insåg allvaret i det hela och utrustade sig därefter. "Taktiset päälle" som de brukar säga i Poliisit :)
Tyvärr kunde vi inte göra klart jobbet då vår jordvärmeleverantör (minns ni "kyllä ne yleensä saadaan mahtumaan"-killen) började påstå att vi inte kan montera ventilationsapparaten där vi tänkt i tekniska utrymmet. För tydligen får de inte sina byttor att rymmas där då. Öhm, vad hände med "kyllä ne yleensä saadaan mahtumaan"?
Han lovade komma och se på utrymmet på torsdag (dvs. i dag) så att vi kan komma överens om vem som skall ha tjing på vilka platser. Utan att veta maskinens slutliga plats kunde vi alltså inte dra klart rören.
"Kyllä ne yleensä saadaan mahtumaan". Yeah right!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar